Läs en mycket briljant skrivelse av:
- Anna Bokström personlig assistent
- Solveig Lindgren Inderbitzin vårdare
I går skickade Anna Bokström och jag en debattartikel till LO och kommunal angående TTIP och arbetsrätten. Läs gärna, dela ännu hellre!
Varför vill de svenska facken inskränka sitt inflytande?
Sedan sommaren 2013 förhandlar EU och USA om det mest omfattande handelsavtal som världen har skådat, Trans-Atlantic Trade and Investement Partnership (TTIP)
Förutom att TTIP handlar om att avskaffa tullar och avgifter i handeln mellan EU och USA, så vill parterna fördjupa regelsamarbetet och ta bort handelshinder grundade i olika standarder gällande exempelvis hållbar utveckling, energi- och råvarufrågor, läkemedel och inte minst arbetsrätten.
Den mest ifrågasatta klausulen som ingår i TTIP är Investor State Dispute Settlement (ISDS), en paragraf som innebär att investerare (läs företag) som upplever att deras beräknade vinstuttag på något sätt decimeras av förändringar i marknadsförutsättningarna får rätt att dra ett land inför rätta och kräva ersättning för utebliven vinst.
Om Sverige inför begränsningar för vinster i välfärden så skulle ett företag som Carema (numera Vardaga som ägs av det amerikanska riskkapitalbolaget KKR) kunna stämma svenska staten för de vinster som företaget skulle gå miste om. Liknande stämningar pågår redan: 2011 stämde svenska vattenfall den tyska staten på 4,7 miljarder euro för avvecklingen av kärnkraften. Ett amerikanskt företag kräver regeringen i Canada på 250 miljoner dollar för uteblivna framtida vinster, eftersom provinsen Quebec inte längre tillåter utvinning av skiffergas, genom den för miljön katastrofala frackingmetoden.
Slovakien tilldömdes förra året att betala ett holländskt bolag 22 miljoner euro. Skälet: efter ödestigna privatiseringar av sjukvården ändrade en ny regering 2006 regelverket och krävde att företag inom sektorn skulle arbeta på basis av ickevinst.
Varför vill de svenska facken inskränka sitt inflytande?
Sedan sommaren 2013 förhandlar EU och USA om det mest omfattande handelsavtal som världen har skådat, Trans-Atlantic Trade and Investement Partnership (TTIP)
Förutom att TTIP handlar om att avskaffa tullar och avgifter i handeln mellan EU och USA, så vill parterna fördjupa regelsamarbetet och ta bort handelshinder grundade i olika standarder gällande exempelvis hållbar utveckling, energi- och råvarufrågor, läkemedel och inte minst arbetsrätten.
Den mest ifrågasatta klausulen som ingår i TTIP är Investor State Dispute Settlement (ISDS), en paragraf som innebär att investerare (läs företag) som upplever att deras beräknade vinstuttag på något sätt decimeras av förändringar i marknadsförutsättningarna får rätt att dra ett land inför rätta och kräva ersättning för utebliven vinst.
Om Sverige inför begränsningar för vinster i välfärden så skulle ett företag som Carema (numera Vardaga som ägs av det amerikanska riskkapitalbolaget KKR) kunna stämma svenska staten för de vinster som företaget skulle gå miste om. Liknande stämningar pågår redan: 2011 stämde svenska vattenfall den tyska staten på 4,7 miljarder euro för avvecklingen av kärnkraften. Ett amerikanskt företag kräver regeringen i Canada på 250 miljoner dollar för uteblivna framtida vinster, eftersom provinsen Quebec inte längre tillåter utvinning av skiffergas, genom den för miljön katastrofala frackingmetoden.
Slovakien tilldömdes förra året att betala ett holländskt bolag 22 miljoner euro. Skälet: efter ödestigna privatiseringar av sjukvården ändrade en ny regering 2006 regelverket och krävde att företag inom sektorn skulle arbeta på basis av ickevinst.
Stämningarna är möjliga pga att de handelsavtal som länderna har sinsemellan omfattar ISDS. Tvisterna mellan företag och stat löses inte i nationell domstol (som står under demokratisk kontroll) utan i olika tvistlösningstribunaler som utgörs av tre jurister som inte behöver vara domare och där insynen är väldigt begränsad.
Det kan nu se ut som att Investor State Dispute Settlement (ISDS), är det enda som är problematiskt med TTIP och att lösningen är ett TTIP utan ISDS men så är inte fallet.
I ett internt dokument som läkt ut från det tyska miljödepartementet varnar den tyska regeringens experter för att TTIP kan leda till urvattning av EUs standarder och regler för miljö och konsumentskydd samt öppna dörren för omärkta genmodifierade varor och hormonbehandlat kött som är standard i USA.
Som i tidigare fall, när EU-kommissionen och USA diskuterat frihandelsavtal bakom stängda dörrar, uppstår även i TTIP-förhandlingarna en grov snedfördelning mellan vilka intressen som kommer till tals – hittills så har 92 procent varit representanter från näringslivet. (Enligt Corporate Europe Observatory, en organisation som granskar lobbyismen inom EU.)
Exempel på några av de största lobbyisterna inom förhandlingarna för TIPP är Monsanto, Croplife och Syngenta. Monsanto lobbar för att öppna den Europeiska marknaden för GMO. Croplife lobbar för att TTIP ska försvaga EUs försiktighetsprincip och stoppa det påbörjade arbetet för att få bort hormonstörande kemikalier.
I EU kan man förbjuda en produkt som man misstänker är farlig, medan man i USA måste bevisa ett ämnes farlighet för att kunna förbjuda det.
Ett exempel är thiamethoxam som förbjöds av EFSA (europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) för att man befarar att det är en orsak till den globala bidöden.
Nu hoppas Syngenta som producerar bekämpningsmedel som innehåller thiamethoxam att TTIP ska möjliggöra ett stopp av försiktighetsprincipen i EU så de åter kan sälja sina produkter i Europa.
LO har sagt ja till TTIP därför att de tror att det kommer att ge ökade arbetstillfällen.
Detta kan dock ifrågasättas. I veckan har en ny studie publicerats från ansedda Tufts University som sågar tidigare prognoser och i stället menar att TTIP kan leda till ökad arbetslöshet och försämrad tillväxt i EU.
Värst drabbade?
De nordiska länderna. (Storbritannien ingår inte i studiens definition av Nordeuropa ).
Nu har dock LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson, som tidigare talat sig varm om TTIP gett ett nytt besked om avtalet i en artikel i Arbetet. ”Investeringsskydd hotar demokratiska beslut. Vi är beredda att offra ett frihandelsavtal mellan EU och USA om inte skrivningarna om ett investeringsskydd (ISDS) stryks”.
Denna åsikt delar LO med Europafacket och med det amerikanska facket AFL-CIO.
Denna åsikt delar LO med Europafacket och med det amerikanska facket AFL-CIO.
Trots LOs starka ståndpunkt mot ISDS verkar Socialdemokraterna gå sin egen väg utan att lyssna på deras krav. I ett brev till Cecilia Malmström, EUs handelskommissionär kräver representanter från 14 europeiska länder att ISDS måste ingå i TTIP. En av de som skrev under var Socialdemokraternas närings- och innovationsminister Mikael Damberg.
(Se länk. http://blogs.ft.com/brusselsblog/files/2014/…/ISDSLetter.pdf)
Detta är ytterligare ett bevis på TTIP förhandlingarnas brist på transparens och avsaknad av demokratisk insyn.
Att ta bort ISDS är dock långt ifrån tillräckligt för att skydda svensk arbetsrätt.
Eftersom TTIP syftar till ett ökat regelsamarbete för att minimera icketariffiära handelshinder (dvs lagar och regler) hotar detta arbetsrätten.
USA har inte ratificerat ILO:s konvention 87 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten eller konvention 98 om principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten.
Att gå med i TTIP kan således innebära ett hot mot allt som de svenska facken kämpat för och göra allt fortsatt fackligt arbete meningslöst.
Vi som kommunalmedlemmar kräver att LO försvarar våra rättigheter och står upp mot TTIP med eller utan ISDS.
Anna Bokström personlig assistent
Solveig Lindgren Inderbitzin vårdare
Läs brev till Cecilia Malmström:
BLOGS.FT.COM
Kontakta och ställ frågor till ansvarige för TTIP i EU:
Contact Cecilia Malmström
C. Malmström: "Your views and suggestions are important for my work."
Läs även i min andra blogg:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Här kan du kommentera: